twohundredeightynine.webblogg.se

dubbelskift på tretton timmar igår, sedan två timmars sömn ... kan väl inte påstå att jag mår särskilt bra just nu. men om ungefär en och en halvtimme så sitter jag på tåget till Paris, så jag antar att det är okej ändå. hörs när jag är tillbaka, puss på dig.

och så var världens bästa serie slut för alltid. jag har skrattat, jag har gråtit, jag har varit glad, jag har varit ledsen, jag har känt förvirring, och jag har känt förståelse. om du inte har sett Fringe, och om du inte har upplevt den på samma sätt som mig och många andra, så vet du nog inte vad jag pratar om. det går inte att beskriva. Olivia, Peter, Walter, Astrid, Broyles (och deras alt-universe-versioner), och alla andra är redan saknade.

idag är en sådan där dag då jag nästan känner att jag vill flytta hem till Sverige. kanske beror det på snön som har kommit hit nu, kanske beror det på att jag vill ha goda och vettiga chips (finns typ bara lättsaltade eller med vinäger här, nej tack va), kanske beror det på att jag är jättetrött, eller så kanske det beror på att jag inte riktigt lyckas få till livet här som jag vill. men då är ju den stora frågan; skulle jag lyckas bättre i Sverige?

snart är det februari och då tänker jag ta tag i saker. jag ska börja jobba färre skift, så fler lediga dagar innebär mer tid för att börja med yoga och meditation, mer tid att ta mig ut och se nya saker, och mer tid att göra vad jag vill. lite mindre pengar dock, men det ska jag nog överleva.

ps, jag har förresten lite nya idéer för bloggen, och förhoppningvis hittar jag snart motivationen till att göra något intressant av det.

mitt första inlägg i denna kategori på denna blogg får handla om delfinerna i Japan. om du har sett dokumentären The Cove så vet du redan vad det handlar om, men det skadar aldrig att bli påmind om att detta faktiskt fortfarande händer.  så, ta två minuter ur din dag och se denna, snälla.

livet är rätt så intressant just nu, även fast jag mest bara hänger på jobbet eller i lägenheten. men det händer saker här; om ungefär en vecka så kanske jag ska dra till Paris i ett par dagar med Iris och Cecilia, då Lucy är där för tillfället. och i början av februari så kommer Felicia äntligen hit och då ska vi göra London igen. sedan i slutet av februari så drar jag hem en sväng för att se The Killers med mamma och krama min familj lite.

så även om saker och ting inte är särskilt bra just nu, så tänk gärna att de kommer bli det snart.

photo: me

 

det är inte riktigt ett avsked, men det är ändå ett avslut på något som var väldigt bra - min manager Liva hade sitt sista skift på restaurangen idag. jag drog dit nu under kvällen iallafall för att säga hej då och ge henne två presenter; en solros, som är min favoritblomma, och boken The Perks Of Being A Wallflower. hon blev så himla glad och sade att jag är en av de finaste och snällaste människorna hon någonsin har träffat, så jag kramade om henne och sade att det är så mycket jag vill säga till henne också men det går bara inte. jag hatar att säga hej då. visserligen kommer vi att fortsätta ses, men hon kommer aldrig mer sitta där vid baren med en kopp kaffe när jag kommer in på morgonen och hälsa mig med ett leende. aldrig igen, och det gör fan lite ont.

jag fick gå hem från jobbet ca fem minuter efter att jag kommit dit. tydligen så var vi för många som jobbade eller något, jag brydde mig inte riktigt utan sprang bara därifrån innan min manager kanske skulle ångra sig. har spenderat kvällen med mina favoritscener från Mock The Week istället. helt ok.

ps, sonuvabitch.

försöker att fokusera på allting som är bra just nu; det är sjukt fint väder ute idag, jag börjar inte jobba förrän klockan sex ikväll, jag ska träffa grabbarna på tatueringsstudion, "you're my favourite" sade min ena manager till mig igår, "are you working tomorrow? no? dammit" sade en kollega som jag tycker om att jobba med men som jag inte visste tyckte om att jobba med mig, jag har köpt världens finaste kalender (ska visa bild sen), och jag börjar få allmänt bättre självkänsla och självförtroende.

så glömmer vi det tråkiga just nu; en viss grabb krånglar fortfarande till det för mig, min ena manager slutar på söndag och Cecilia slutar om ett par veckor, igår blev jag utbjuden på dejt men jag råkade ge den grabben helt fel nummer så det blir väl ingenting av det då.

ni vet den söta lilla blonda tjejen som spelar Luna Lovegood i Harry Potter-filmerna? ja, hon var på min restaurang och åt middag igår. jag flippade nästan ur när jag insåg att det var hon och tre andra från filmerna som satt där vid bord sju och åt som vilka andra människor som helst. först vågade jag inte ens säga något, men innan de skulle gå så övertalade Liva mig att gå och prata med dem - vilket ledde till autografer och fina hälsningar. wow, säger jag bara. wow.

bortsett från det så var det en grymt härlig kväll på jobbet, trots att det var avsked för Lucy och att jag var hur ledsen som helst över det. så himla många som ska sluta nu inom den närmsta tiden, och bara personer som jag verkligen tycker om. jävla restaurangbransch där folk bara kommer och går hela tiden. nåväl, det är väl bara att gilla läget och hoppas att man kommer stöta på varandra igen.

idag har jag hur som helst varit ledig, och det har varit underbart skönt; drog en sväng på stan för lite shopping och har sedan bara hängt i lägenheten med ännu fler avsnitt av Vänner. nu är det snart dags att krypa till sängs; kör ett dubbelskift imorgon igen. oh dear.

sorry för gles uppdatering de senaste dagarna, men jag har antingen legat upptagen i sängen med åttonde säsongen av Vänner eller hängt på jobbet, så jag har varken haft tid eller något intressant att skriva om. nåväl. om ett par timmar drar jag till jobbet igen och kör ett dubbelskift. det enda som jag ser fram emot med dagen är 1) att jag ska kolla efter en orange hårfärg (det händer grejer här, oh ja) på rasten och 2) att jag ska prata med min manager om att börja jobba färre skift så att jag får mer tid för viktigare saker här i livet. hah.